Aldrig fullärd inom revision

Här går jag längs Nyköpingsån till jobbet.

När jag traskade till jobbet häromdagen slog det mig att jag snart arbetat i ett år på EY, och trots att det innebär att den här anställningen hamnar i topp fyra av mina längsta anställningar så kan jag inte låta bli att känna att jag aldrig jag vetat så lite om någonting. Jag kan inte räkna på fingrarna hur många frågetecken jag har varje dag. Visst, det kan låta lagom psykiskt nedbrytande, men vet du vad? Det gör mig absolut ingenting. Rättare sagt: det gläder mig! Alla mina frågetecken besvaras alltid med utropstecken, vilket innebär att den här rollen är på förstaplats i hur mycket jag hunnit lära mig – oavsett längd på anställning.

Vissa kunder är lite vassare med vilken typ av fika de bjuder på. De här är i en klass för sig.

Varje anställning är unik oavsett vilken arbetsplats du befinner dig på. Din anställning skiljer sig dessutom från dina kollegors för de kunskaper du bär med dig från tidigare erfarenheter i livet är ditt individuella bagage. I vilken takt du lär dig på jobbet är delvis upp till dig, men en sysselsättning eller arbetsplats där möjligheterna att utvecklas är få gör att glädjen, hungern och nyfikenheten på att bli bättre stagnerar. Jag har blivit tröstad med att du aldrig riktigt kan bli fullärd inom revision. Kombinationen av att yrket och branschen är i konstant förändring, tillsammans med att det är en oändlighet av information du har till ditt förfogande när du utför dina arbetsuppgifter, gör att det är en omöjlighet att känna att ”nu kan jag precis allt”. Lite som att försöka lära sig Greklands nationalsång med sina 158 verser.

Tillsammans med min kollega och chef hade vi en sjukt rolig kväll på Minogalan i Nyköping.

En av de saker jag tycker bäst om med revisionsyrket är mångsidigheten när det kommer till kunder, arbetsuppgifter och tempo. Arbetsuppgifterna kan variera så kraftigt att man kan gå från att i ena stunden scanna in underlag till att bara ett ögonblick senare diskutera interna kontroller och rutiner med en ekonomichef. Andra saker jag uppskattar otroligt mycket med min anställning är att jag tillåts forma den till att vara så mycket som jag vill att den ska vara. Jag deltar i aktiviteter i det lokala näringslivet, får ansvar och ägandeskap över kundbesök, har fantastiska kollegor jag gärna umgås med utanför arbetstid och använder min flexibla arbetstid för att anpassa mina andra intressen i livet utan att det påverkar jobbet negativt. Jag trivs när jobbet går i symbios med mitt privatliv utan att känna att det inkräktar i det.

Vid ett annat kundbesök i min hemstad, Oxelösund, hann jag slänga ett öga mot hamnen.

När jag gick till jobbet längs Nyköpingsån häromdagen insåg jag att det blivit en favoritväg att gå. Det är en omväg på två minuter som ger mig en vardaglig kontakt med naturen och skänker mig mer värde än den oansenliga tiden jag förlorar på att komma hastigt till jobbet. Det är under de promenaderna jag kan tänka på alla mina frågetecken. Det finns gott om tid att reda ut dem så jag försöker rikta min energi på att njuta av tillvaron så gott jag kan under tiden. Min roll på EY hjälper mig med det.

Vill du bli en av oss? Just nu är ansökan öppen för revisionsmedarbetare med start augusti 2020. Läs mer här!

PS. Bilderna är tagna inom loppet av en vecka. En vanlig dag på EY? Det finns inte.