Jobbdjungel: Hur ska man veta vad man vill göra?

Jag instämmer helt med min kollega och medbloggare, Anurag – den senaste månaden har varit väldigt intensiv. Projekt har börjat och slutat och min interna roll har tagit upp mycket av min övriga tid. Hösten är, liksom på många andra ställen, en period då mycket händer. Särskilt om man jobbar med risk på EY.

GADDEN i Göteborg. Foto: Fredrik Sundqvist, FredPhotos.

Utöver mitt externa jobb (mot våra kunder) och mina interna projekt gjorde jag ett gästspel på Handelshögskolan i Göteborgs arbetsmarknadsmässa, GADDEN. Jag träffade både snart färdiga masterstudenter som var i full gång att söka jobb, och många studenter som var i början av sina studier. Förvånande nog var frågorna relativt lika. Vad gör man som konsult? Vad gör man faktiskt som konsult? Hur många timmar spenderar du en vanlig dag i Microsoft PowerPoint/Excel? Det är frågor som vi försöker besvara och någorlunda illustrera genom den här bloggen. (Ge oss feedback om vi inte lyckas!)

Därefter, när man blivit lite varmare i kläderna, kommer svårare frågor. Hur ska man faktiskt veta vad man vill göra? Hur ska man faktiskt veta att man klarar av det? Tänk om man hamnar fel? Det här är svåra frågor – och det finns inga korrekta svar. Jag är dock övertygad om att det är viktigt att ställa dem, för svaren kommer vara till hjälp i stundande och kommande ansökningsprocesser (kanske också i övriga livet). Jag tog därför med mig frågorna och pratade igenom dem med två av mina kollegor, Olivia Dahlquist och Johan Sarwe. Jag passar på att dela våra tankar kring frågorna, och förhoppningsvis är något till nytta för dig.

Hur ska man faktiskt veta vad man vill göra?
Det är lätt att bli den som jobbannonsen söker. Vem kan klandra? Jobbannonser är specifika roller med kriterier och förkunskapskrav. Frågan är om du kommer att trivas på jobbet om du behöver låtsas vara någon annan än den du är. Tveksamt. Utgå från dig själv snarare än jobbet du söker. Vad tycker du är roligt? Vad tycker du är intressant? Vad vill du göra? I vilken miljö vill du vara? Vill du resa eller vara mer på en plats? Vill du ha fasta arbetstider eller passar rörliga bättre? Försök att hitta och uttrycka vad du tycker är viktigt för dig själv. Därefter försöker du matcha dig med jobbannonserna du hittar.

Hur ska man faktiskt veta att man klarar av det?
Charmen med uttömmande och omfattande rekryteringsprocesser är att du inte behöver oroa dig. Om du tar dig igenom en rekryteringsprocess hos EY så har rekryterarna gjort bedömningen att du klarar jobbet. Med andra ord: EY tror på dig. Du behöver inte kunna allt när du börjar, men du ska ha en vilja att lära. Och om du stöter på problem och behöver hjälp: cirka 250 000 kollegor är bara ett samtal, ett mail eller ett Skype-meddelande bort. Någon kommer ha svar på dina frågor. Jag lovar.

Det är viktigt att ta pauser emellanåt. Varför inte passa på att diskutera livets svåra frågor?

Tänk om man hamnar fel?
Ja, tänk om man hamnar fel. Livet tar inte slut för det. Om du är osäker, testa och se om det är något för dig. Du kommer bara ångra alla chanser du inte tog. Klyschigt, men det gör det inte mindre sant. Det behöver inte vara allvarligare än så.

Jag vet att ansökningsprocesser är intensiva. Det är tester, telefonintervjuer, caselösning och fler intervjuer. Uttömmande är bara förnamnet. Men, du får också träffa många företagsrepresentanter genom en sådan process. Det här får bli mitt sista jobbtips: fråga dig själv om du vill att företagsrepresentanterna du träffar blir dina framtida kollegor. Om magkänslan säger att de är några som du vill ta en öl med efter jobbet, eventuellt svettas med över tuffa deadlines, och därtill åka på konferens med – ja, då har du nog hittat rätt. Dina framtida kollegor kommer göra skillnaden.

Stort lycka till i dina kommande ansökningsprocesser!

/Jakob