Förena nytta med nöje, för att sedan föreläsa om det!

Hallå där!

När jag för några månader sedan klev in på kontoret på Jakobsbergsgatan 24 för första gången visste jag inte alls vad jag kunde förvänta mig. Vad kommer jag att få göra? Hur mycket ansvar kommer jag att få? Vad kommer att förväntas av mig? var ett fåtal av de frågor som konstant cirkulerade i mina tankar. Det blev snabbt tydligt att mantrat ”frihet under ansvar” är ett genomgående tema som sträcker sig över hela kontorslandskapet. Men vad gör vi egentligen med all den här friheten?

Arbetet på TAS kan i stora drag delas in i tre kategorier; projekt mot kund, interna projekt och utbildningar. Projektperioderna är oftast väldigt intensiva med tajta deadlines, hög arbetsbelastning och kopiösa mängder kaffe, medan de perioder vi inte arbetar mot kund generellt har ett klart lägre tempo. Under lugnare perioder får vi ofta friheten att bestämma själva vad vi vill pyssla med, baserat på vad som intresserar oss. Det var just så jag fick möjligheten att fördjupa mig inom Data Analytics.

Data Analytics ja, vad är det då? I stora drag kan det sammanfattas som processen för att hantera, strukturera och analysera information. Vi befinner oss i en tid där tillgången till stora mängder information bara ökar och ökar. Det som dock verkligen driver värdet i informationen är inte nödvändigtvis informationen i sig, utan de analyser vi kan utföra och de slutsatser vi kan dra för att hjälpa våra kunder att ta bättre beslut. För att uppnå detta använder vi på EY en mängd olika verktyg som gör att vi kan strukturera och analysera information snabbare och mer precist, vilket i sig resulterar i att vi kan leverera mer värde åt våra kunder på väsentligt kortare tid.

Liksom många andra bolag världen över utökar EY sin digitala närvaro både externt och internt. Vikten av Data Analytics och andra digitala initiativ är tydlig då många timmar under både introduktionsveckan i Toledo och konferensen i Riga ägnades åt ämnena. Under en period av lägre arbetsbelastning bestämde jag mig för att fördjupa mig och bemästra de olika verktyg vi har tillgängliga. Två dagar spenderades helhjärtat åt internetbaserade kurser och andra läranderesurser. Jag blev helt fast. Efter att ha lekt med verktygen ett par dagar hade jag ett relativt bra grepp om dess funktioner och användningsområden, och för att testa mina nya kunskaper bestämde jag mig för att skapa ett par simuleringar.

När allting var färdigställt och testat slog det mig att min skapelse skulle kunna vara ett bra sätt att även få mina kollegor involverade, varför jag tog det vidare. Efter att ha visat en partner på kontoret vad jag sysslat med de senaste dagarna frågade han om/när jag har möjlighet att presentera projektet inför mina medarbetare. Med skräckblandad förtjusning och utan eftertanke svarade jag med motfrågan ”När vill du att jag ska presentera?”. Inte helt genomtänkt kanske. Ska jag föreläsa om något jag inte ens visste vad det var för en vecka sen? Inför alla mina kollegor? Inför partners? Hur ska det här sluta?

Efter en varm kopp kaffe och några minuters reflekterande fick jag ett stort leende på läpparna. Det kom som en blixt från klar himmel; det är sådana här möjligheter jag knappt kunde drömma om när jag började min jobbansökningsprocess för över ett år sedan. Det var en ovärderlig lärandemöjlighet på så många olika dimensioner att jag skulle kunna ägna en hel bok åt ämnet. Samtidigt tycker jag att det även talar för den fantastiska kultur vi lever här på kontoret. Att en nyanställd får möjligheten, förtroendet och ansvaret att ockupera en hel avdelnings tid med att föreläsa tror jag inte är självklart på alla bolag.

Så här kan det alltså gå när man tar sig friheten att leka på jobbet.